En regnig dag i Göteborg

Det var en regnig dag i Göteborg, en vanlig höstdag i hamnstaden. Vi satt över en kopp kaffe på Brogyllen när Sven, en sjöman som precis hade kommit tillbaka från sin resa, berättade om sitt liv till sjöss.

Sven hade varit ute på havet under många år. På den tiden transporterades gods mellan olika delar av världen med stora segelfartyg och ångfartyg, och sjömännen fick anpassa sig efter havet, vädret och de starka monsunvindarna.

Ett oväntat möte på havet

Han berättade om en dag ombord på ett ångfartyg på väg mot Röda havet. Plötsligt syntes ett annat fartyg vid horisonten. Det var en fullriggare som hette Taifun och seglade från Ostindien mot Good Hope.

”Kapten gav order att vi skulle hissa flagg, och vi hissade den gula och den blå. Samtidigt såg vi Finlands vita flagga med det blå korset på det andra skeppets gaffelnock”, berättade Sven.

De stoppade maskinen och bestämde sig för att närma sig fartyget för att hälsa och ta med sig eventuella meddelanden hem. Det var också ett sätt för sjömän på olika fartyg att få kontakt med varandra under de långa resorna.

Sven och den fjärde styrmannen rodde en liten båt över till fullriggaren. När de kom upp på fartyget hörde Sven plötsligt en bekant svensk röst.

Det var Fritiof Andersson, en gammal barndomsvän som Sven inte hade träffat på många år.

”Man kan faktiskt träffa gamla vänner på de mest oväntade platser”, sa Sven och log. ”Vi hade båda hamnat långt hemifrån.”

”Man kan faktiskt träffa gamla vänner på de mest oväntade platser. Vi hade båda hamnat långt hemifrån”, sa Sven.

Från Shanghai till Singapore

Sven pausade och drack lite kaffe innan han fortsatte. Han berättade Fritiofs resa från Sverige gick bra ända till Kina, där problemen började. I Shanghai blev han först kvarhållen och senare rånad. Han hade också hamnat hos pirater och blivit tagen som gisslan. Trots allt detta hade han lyckats ta sig vidare.

Sedan gifte han sig med dottern till mördaren Fu Wai och med hjälp av kinesiska kom han till Singapore. Där stod han utan pass och pengar på ett torg. Då fick han plötsligt hjälp av Sveriges konsul, kapten Fredrik Adelborg. Konsuln ordnade kläder, pengar och ett nytt pass så att Fritiof kunde fortsätta sin resa hem mot Göteborg.

”Det är hemskt, men det är sant”, sa Fritiof. Sven kom fortfarande ihåg vad Fritiof hade berättat.

”Jag blev klädd i vita kläder, jag fick låna tio pund. Jag fick pass med kungens vapen och porträtt”, sa Fritiof till Sven.

Attacken ombord av vilda djur

Fritiof trodde kanske att äventyret var över och att han skulle kunna resa hem i lugn och ro. Men man vet aldrig vad livet har att erbjuda, sa Sven och tittade långt bort.

Fritiof berättade att han senare hade arbetat på ett ångfartyg som tog ombord vilda djur i Siam. Ombord fanns bland annat tigrar, lejon och elefanter som skulle transporteras och säljas till Hagenbecks djurpark i Hamburg.

På vägen söder om Ceylon, det gamla namnet på Sri Lanka, hamnade fartyget mitt i en cyklon. Stormen gjorde att djuren kom ut ur sina burar. Ett lejon sprang ut och började attackera en elefant. En gorilla tog sig ner i maskinrummet.

”Jag sprang efter en gorilla som var nästan två meter hög när den reste sig, med en pistol i min hand. Den var stor och såg arg ut medan den slog hårt på maskinen”, berättade Fritiof för Sven.

Fritiof sköt gorillan med skepparens karbin. Fartyget skadades svårt och efter den fruktansvärda stormen var det bara Fritiof och en elefant kvar.

När stormen hade lagt sig

Efter stormen drev fartyget vidare med sydvästmonsunen och kom till slut in mot Camarin på Malabarkusten, berättade Fritiof för Sven.

Men Fritiof hann inte avsluta sin historia. Det var dags för Sven att lämna fartyget. Sven var fortfarande nyfiken och frågade Fritiof vad som hade hänt med elefanten. Men Fritiof log bara och svarade att han skulle berätta det nästa gång de träffades.

Sven rodde tillbaka till sitt eget fartyg. När han vände sig om såg han den stora fullriggaren segla vidare i monsunvinden. Han hörde sjömännen sjunga: ”Rolling home, rolling home, across the sea”.

Every road leads to home

Sven stod kvar en stund och räknade seglen, berättade han. Ett efter ett. Från de minsta seglen längst fram till de stora seglen längst bak. Han räknade till tjugotvå vita segel som gled över den blåa oceanen.

Kanske var det inte bara ett fartyg som försvann bort mot horisonten den dagen. Det var också en gammal vän och en hel berättelse om ett liv på havet.

”Rolling home, rolling home, across the sea”, hörde Sven